Havsöringfiske på Gotland – Bapelsinens land.

Den här Gotlandsturen börjar lite märkligt. En bit utanför Nynäshamn – på öppet hav går en fisk upp och vakar. Det ser i alla fall ut som fisk och inte säl. Efter alla resor till ön, det är första gången jag ser detta. Peter som inte kunnat hålla sig, är redan ute med haspelspöet och far kors och tvärs över ön på jakt efter det perfekta stället, det perfekta tillfället och den stora blanka havsöringen. Intill mig talar en dansk herre om annan jakt. Dovhjort och fasan. Jag har förstått att jakten är den nya golfen eftersom golfen inte längre känns så exklusiv. Den som är någon, eller har ambitioner på att stiga uppför samhällstrappan jagar. Godsägarjakt. Det låter som om dansken talade i en mick. Rösten får väggarna i det nya färjan MS Visborg att vibrera. Havet är lugnt, solen steker. Vinden vrider mot syd.

När min gröna bil rullar nedför rampen till Visby hamn har jag måttliga förväntningar – trots den solglittrande klintkusten som sjunger om stålblanka öringar. Det är en bra början på en veckas havsöringfiske. Förra årets vårfiske var iskallt och även om jag och Peter fångade fisk var de inte många. Det var samma läge för många andra fiskare 2018, vare sig man fiskade tidigt eller sent på våren. Först isande kallt och sedan en obarmhärtig sol. Efter kontakt med Peter förstår jag att läget är betydligt bättre i år. Han har redan fångat några och en skapligt stor också. Västkusten har varit för upprörd för att kunna fiskas på ett bra sätt, men ostkusten har bjudit på bättre förhållanden, många följen, avhoppare och även landad fisk.

Jag som mest fiskar  med fluga hoppas på snällare vindar, men det får man sällan på Gotland. Ön är en hård skola för nybörjare: ”If you can make it here, you can make it anywhere.” Men jag har spinn och haspel i bagaget. Det kan vara skönt med omväxling när vindarna är obarmhärtiga. Peter och jag möts i Bungehallen för proviantering. Det blir mest korv och öl. Och ärtsoppa till mattermosen. Vi börjar fisket på Fårö. Peter ser följare. Han har förälskat sig i Häxan Bapelsin.

Bapelsin, alltid denna Bapelsin.

Jag framhärdar med skedfluga i oliv/silver. Jag ser inget. Vi far vidare till stora ön. Tiden går löjligt fort. Vi prövar en för oss klassisk plats i frånlandsvind. Jag tar spinnspöet. Men var inte det där ett vak? Jag stirrar. Alldeles inpå land. Ingen fågel kommer upp, ingen sten bryter ytan. Jag vadar runt. Kastar ut en Häxa i oliv/silver – bara för att utmana Bapelsinguden. Det tar stopp. En besa rullar, slåss och befrias. Peter drillar blanking. Nu är vi igång.

Besa med häxa.

Vi börjar dagen på en klassisk nordvästlig havsöringstrand. När jag byter fluga utvadad i viken ser jag en rörelse i vattnet vid mina ben. Något som vid en första anblick ser ut som en gigantisk svampskadad karp nosar på mina ben. Det är en sälkut som börjat pälsa om till vuxendräkt. My lord, han skrämde skiten ur mig! Jag ropar till Peter att kuten är på väg och rätt som det är känner Peter att något rör vid hans ben. Det är enda närkontakten vi har denna morgon. Sedan letar vi ställen med pålandsvind utan alltför mycket ålgräs och slick i vattnet. Peter har ett nytt favoritställe och det har både pålandsvind, rimlig våghöjd och klart vatten utan slime och gräs. Men vinden gör flugfisket svårt för mig. Peter hittar en fiskfläck bland de tvära vågorna. Och det hugger, på Häxan Bapelsin, ett drag som han aldrig skulle välja hemma i Bråviken. Där ska det vara oliv/silver, men här är tydligen Bapelsinen kung över silverfolket. Han avslutar med en riktig feting som är så långt från besa man kan komma.

Så långt från besa man kan komma.

Jag tappar en stor på skedflugan och känner mig bitter. Några hugg senare sitter en liten där i alla fall och gör mig lite mer generös mot andra fiskare. På en Jiggy Sandeel i oliv/silver. Solen sjunker som en stor Bapelsin. Gotland is on fire.

Gotland is on fire.

Dag tre börjar vi på solsidan. Peter hittar storbesan i en strömkant. På Bapelsin-Häxan förstås. Men när den sugit häxa får den panik, vill snarast därifrån och lyckas slå sig loss. Men jag då? Vill ingen ha min fluga? Jag prövar haspel, men vinden snor linan runt spötoppen och jag kastar min olivgröna häxa mot öster i full frihet. Därefter övergår jag till fluga igen. Viken grundar upp. Här och där finns gropar. Jiggy Sandeel ploppar ned i en halvmåne av stenar. Det suger i. Det är tungt, men ingen fart.

Karaktärsfisk på Gotland. Foto: Peter Johansson

– Besa eller id, ropar jag till Peter. Det är en stadig id. Kanske en besvikelse, men jag lever upp, får energi. Vi ser många fiskare idag. En spinnfiskare från Visby berättar om sitt fiske och om kuststräckans fiskehistoria. Det är något som fördjupar vårt fiske, vår relation till denna strand. Vi glider vidare i min gröna bil längs stranden, förbi flugfiskare som verkligen gillar just den udden, som vet att detta är udden. Fast kanske inte idag? Vi väljer viken. Den djupa, skarpa grytan.Varmt vatten. Jag börjar med gröna häxan. 4 silversprallar sveper med hög fart förbi mig vid kanten när draget kommer in. Jag byter till fluga. Nu dyker en av dem upp och tar Jiggy Sandeel när jag låter den droppa in till kanten. Fisken är inte stor, men det är en flugfångad blank havsöring. Tack!

Ett tips: Ni vet det där som alla tjatar om när en firma bytt till sommarhjul på bilen, att man ska efterdra hjulbultarna? Gör det. På väg hem till stugan börjar det låta konstigt i bilen. Håller hjulen på att lossna? Ja, det gör de. Tre av dem! Finns det ett fälgkors i nya bilar? Nej, det gör det tydligen inte. Efter en stund kommer det en Fårösundsbo. Han har inte samma dimension på sin nyckel i Volvon, men åker och hämtar ett spärrskaft. Man tackar och bugar.

Den sydostliga vinden står på. Jag föreslår Fårö. Vågorna går höga. Vinden är styv. Ja, jag är ju blandfiskare nu. Har kastat bort häxorna och väljer en sandgrävling. I oliv och grönt. Invid udden i den lugnare gropen kastar Peter ut. Nu smäller det, tänker jag. Och det gör det. Trind och blank. Detta är havsöringhimlen.

S:t Peter i havsöringhimlen.

Borde jag ha valt flugspöet? Nej, de går långt ut nu. Jag laddar iväg sandgrävlingen och känner mig misslyckad. Det tar tvärstopp. Det är inte möjligt, inte kan väl jag? Jo det är verkligt och tungt. En fin öring, inte PB, men riktigt fin. Slankare än Peters, men längre.

Sol och silver. Vad kan vara bättre? Foto Peter Johansson.

Sista fiskedagen lägger sig vinden. Soldis med lite svagare ljus. Flugljus. Nu tror jag bara på Jiggy Sandeel. Oliv, vitt och silver. Vi vandrar ut på stenudden i det vidsträckta sandlandet. Svag nordvästlig pålandsvind. Peter kastar ut mot vinden. Följare och tappad fisk. Jag lägger flugan i pallpottan. Dom är där. Först en sprall och sedan en lite större besa. Eller en påblänkare som det brukar heta. Gotland har läkt min själ. Nu kan jag åka hem. Eller är detta hemma? Det blir så stilla och fint att Peter funderar på att bada istället för att vada. Det blir ett mellanting.

Vada eller bada? Det är frågan.

Dela artikeln via e-post

AKTUELLT

Havsöringfiske på Gotland – Bapelsinens land.

Den här Gotlandsturen börjar lite märkligt. En bit utanför Nynäshamn – på öppet hav går en fisk upp och vakar. Det ser i alla fall ut som fisk och inte säl. Efter alla resor till ön, det är första gången jag ser detta. Peter som inte kunnat hålla sig, är redan ute med haspelspöet och

I en annan del av skärgården: Abborrbonanza!

Bråviken har inte varit någon höjdare för abborrfiske ännu, säger Peter. Vi prövar någon annanstans. Kl. 5:30 stävar vi ut över blankt vatten på väg någon annanstans. Solen rullar upp på horisonten. En timme senare befinner jag mig på jungfruligt vatten – för mig. Att pröva nya fiskevatten är lika roligt som att komma till

Biotopvård i Näveån – för att möta extremväder!

Den 8 september är det dags för biotopvårdsdag i Näveån igen. I år kommer vi att ha den extrema torkan i åtanke när vi gör i ordning ståndplatser den uppväxande generationen. Att bevara och förbättra mindre höljor där småöringar kan överleva under extrem torka kan vara det som hjälper till att rädda en generation som

Succé för leken i nya öringlokalen i Näveån!

Vi är oerhört nyfikna. I höstas lyfte Rickard och Erik från Sportfiskarnas projektkontor i Nyköping 18 öringar förbi de nedersta vandringshindren till Hyttströmmen uppströms Masugnsdammen. Vi kunde konstatera lek under hösten, men hur blev resultatet? En stor fördel för öringarna i denna ström är att det nu inte finns någon konkurrens från andra fiskarter och

Tube Spoon Fly – Fluga för abborre!

Vill du testa en annorlunda fluga för abborre? Här kommer en liten film om hur du gör den. Tänk bara på att du behöver en utrustning som inte är alltför lätt när du ska kasta den! Klass 7 funkar fint! Tube Spoon Fly fungerar som ett litet skeddrag men går bra att kasta med flugspö.

Gös på fluga i strömmande vatten

Nu är det högsäsong för flugfiske efter gös både på grynnor och i strömmar. Varför inte testa detta annorlunda flugfiske? Göshugget går genom märg och ben när man håller en stum fluglina i näven och fiskar på kort lina. Jag vill i varje fall inte missa sommarkvällarna med näktergal, fladdermöss och den mystiska månögda smygaren.

Gösflugfiske – Ljudet av sommar

Nu har äntligen sommarens gösflugfiske dragit igång. Jag börjar med en tur på Mälaren tillsammans med min gamla klasskompis Lasse som kliver ur Lackboxen för att få lite luft och sol tillsammans med mig. Ute på Mälargrynnorna känner jag mig fortfarande som en rookie och fuskar lite med jiggfiske också. Medelvikten är låg, men det

Havsöringfiske på Gotland: Besa Boys

Jag har räknat ut att kylan kommer att ge sig lagom tills vi angör Gotland. Så blir det inte. Minusgrader både dag och natt. Fisken fryser. Vi hittar dem, men de fryser. Flugfisket verkar inte fungera särskilt bra, så jag greppar spinngrejorna. Peter är på Gotland och fiskar för första gången, fiskar enbart med spinn