Havsabborren är en fantastisk sportfisk.

Havsabborren är en fantastisk sportfisk.

Jag fiskar på nätet. Det finns väldigt få rapporter om havsabborre i Norge de senaste åren. Även i Danmark verkar fisket ha varit sämre, efter att ha blivit bättre och bättre med större och större fisk under 1990-2010. Har den dragit sig tillbaka? Även i havsabborrens hjärtland runt den europeiska kontinentens kuster och brittiska öarna har beståndet varierat ganska mycket över åren. Överfiske, år med dåligt resultat av leken och en mängd olika orsaker styr beståndet. Överfisket är nog det som har störst betydelse. Hur är det då med den norska havsabborren? Finns det överhuvudtaget någon norsk eller svensk eller dansk havsabborre, eller är det bara fisk på besök? Leker fisken nu i  nordligare vatten än tidigare? Har yrkesfisket i så fall hittat lekplatserna och fiskar där? Havsabborren är en attraktiv matfisk som ger bra förtjänst. Den övervintrar och leker pelagiskt på djupare vatten på sin väg norrut vilket gör att trålfiskare kommer åt den under leken. Farligt läge alltså. Leken sker i april – maj, kanske senare om lek förekommer längre norrut. Efter leken kan den komma upp mot skandinaviska kuster i stora stim. Ett enda trålsvep kan ta ta många fiskar. Fisken bör alltså vara fredad under våren och försommaren. Nu besöker jag åter norska ostkusten för ett försök. Jag har inte särskilt stor tro på detta. Få livstecken på internet gör mig skeptisk. Det mesta materialet är från början av 2000-talet. Annika och jag får bleka, sej, berggylta och öring. Men havsabborren visar sig inte. Fisket är lite svårt eftersom sjön reser sig mot klippor och rullstensstränder. Vi blir mörbultade av vadandet på de stora runda stenarna i bränningarna. Men så kommer en grå dag med lätt vind från nordost och allt känns så glassigt lätt. Rena räkmackan. Jag kan vada utanför de hala stenarna och kasten går lätt. Öringarna är hopplösa. De bara virvlar efter flugorna. Jag byter till en mindre fluga, en öringfavorit: Jiggy Sandeel, en liten tobisfluga. Det blir stopp. Jag ser en bred silversida, en riktigt fin öring! Den slår hårt, stångar som en tjur och sliter iväg med linan. Men inga hopp. Inga hopp? Så här års studsar öringar fram på ytan som skyhöga ravedansare. Är det? Det kan väl inte vara? Så skär en sylvass abborrfena den gråblanka ytan. De finns fortfarande. Det är sant! Det känns lite som att fånga en enhörning. Och naturligtvis släpper jag ut den igen, det måste man göra när man fångar ett fabeldjur!

Ett fabeldjur, eller är de på gång igen efter några dåliga år?

Ett fabeldjur, eller är de på gång igen efter några dåliga år?

AKTUELLT

Hard Core linbricka

2009 presenterade jag för första gången linbrickan Hard Core. Det var i Fiskejournalens septembernummer det året som pryddes av Martin Falklind med en riktigt fet havsöring. Det är speciellt i fisket efter kustöring som flugfiskare använder linkorg och linbricka, men jag har upptäckt att sådana tingestar är beroendeframkallande. Allt blir ju så mycket lättare med

Försenad film om Hard Core-linbricka

I min artikel om linkorgar i Allt om flugfiske nr. 2 utlovar jag en instruktionsfilm om hur du gör din egen Hard Core-linbricka. Den är ännu inte publicerad, men jag jobbar på att den ska vara tillgänglig så snart som möjligt, senast måndag 16/3 om inte coronan tar mig. Ber om ursäkt för förseningen.

Årets största öring!

Donald Trumps framskjutna haka bleknar bort i grådiset. Jag koncentrerar mig på den lilla orangea punkten som skuffas runt av vågorna som sorlar runt den lilla öns strandkanter. Doften av hav är svag vid denna tiden på året. Men jag känner den ändå. Den är ett minne av många fisketurer. Men detta är årets första.

Havsabborre i Norge: Slitfiske på Østlandet.

När jag ska åka fiskesemester går vattenpumpen sönder. Sånt får inte hända. Men det gör det ju. Packningen blir sådär, men vi kommer iväg, jag och Peter. Vi tittar oroligt på väderprognosen. Till vår förvåning är det ingen storm på väg in, fast det var det ju inte sist heller. Den kom i alla fall.

Gösfluga: Djungelnatt i glömskans rike

Regnet kommer och går. Skymningen kommer. En fet sommarmåne skymtar då och då. Växtligheten vid ån är manshög och gör det svårt att ta sig fram. Jag har inte fiskat på länge och glömmer viktiga saker. Vattnet är lågt och strömmen svag. Jag byter ut sjunktvåan till en flytlina, men har glömt de lätta flugorna

Idfiske på Gotland

Iden var tillsammans med abborren en favoritfisk när man började fiska med fluga på 70-talet och inte kunde resa längre än vad cykeln bar. Id i Kolbäcksåns forsar var riktigt kul. Det var så man lärde sig fickfiske med nymf innan man fick pröva öringen och harren med samma metod. Fisken är perfekt att låta

Havsöringfiske på Gotland – Bapelsinens land.

Den här Gotlandsturen börjar lite märkligt. En bit utanför Nynäshamn – på öppet hav går en fisk upp och vakar. Det ser i alla fall ut som fisk och inte säl. Efter alla resor till ön, det är första gången jag ser detta. Peter som inte kunnat hålla sig, är redan ute med haspelspöet och

I en annan del av skärgården: Abborrbonanza!

Bråviken har inte varit någon höjdare för abborrfiske ännu, säger Peter. Vi prövar någon annanstans. Kl. 5:30 stävar vi ut över blankt vatten på väg någon annanstans. Solen rullar upp på horisonten. En timme senare befinner jag mig på jungfruligt vatten – för mig. Att pröva nya fiskevatten är lika roligt som att komma till