Gösflugfiske: Drakar, demoner och glidare

En kväll för ett tag sedan stod Henrik och jag vid Kolbäcksån. Han lade ut den nya flugan Hang Glider över forsen och när glidaren gled över blankfäcken i strömmen expolderade vattenytan och en asp satte fart nedström. Kvällen började bra. Flugan var rejält stor. Nu visste vi vad som gällde – trodde vi ja! När skymningen djupnade började det vaka – överallt vattenkaskader. Men inga hugg. Då får jag se de minimala bytesfiskarna spruta upp ur vattnet på flykt från asparna. Jag minns också att min kompis Mikael Linder favoriserar riktigt små fiskimitationer efter gösen här. Detta är scenariot! Nu ska en ny fluga prövas. En liten foamfluga som jag tror mycket på. Den ser ju så god ut. Efter några kast brakar det loss. En asp vräker sig över flugan, men kommer loss. I den hårda strömmen hugger ännu en och slår våldsamt runt i forsen innan jag kan släppa lös den bland småfisken igen. En mindre fluga var alltså viktigt i detta läge: Match the hatch! Namn på flugan: Foam Kid. presentation kommer, för den här lilla gynnaren är mycket intressant när rovfisken vill ha en liten nightsnack!

I går kväll skulle Annika och jag fixa lite abborre till midsommar, men det gick inte så strålande – fel kväll! En gös blev det i alla fall och den fluga som funkade bäst var just Hang Glider. Jag testade också Mattias Drugges Mad Chinese Dragon – fast då en enkel version i vitt. En spökdrake alltså. Jag tyckte verkligen att den simmade fint och såg riktigt gösig ut, men nackdelen är ju att långa kaninremsor är så otympliga att kasta. En liten gädda och några göshugg blev det i alla fall. Dock, Hang Glider funkade bättre och är mycket lättare att kasta – en ganska viktig egenskap.

 

En liten kinesisk gösdrake med silvermustascher som fick simma tillbaka efter att ha blivit befriad från mr. Hang Glider.

 

Dela artikeln via e-post

AKTUELLT

Hard Core linbricka

2009 presenterade jag för första gången linbrickan Hard Core. Det var i Fiskejournalens septembernummer det året som pryddes av Martin Falklind med en riktigt fet havsöring. Det är speciellt i fisket efter kustöring som flugfiskare använder linkorg och linbricka, men jag har upptäckt att sådana tingestar är beroendeframkallande. Allt blir ju så mycket lättare med

Försenad film om Hard Core-linbricka

I min artikel om linkorgar i Allt om flugfiske nr. 2 utlovar jag en instruktionsfilm om hur du gör din egen Hard Core-linbricka. Den är ännu inte publicerad, men jag jobbar på att den ska vara tillgänglig så snart som möjligt, senast måndag 16/3 om inte coronan tar mig. Ber om ursäkt för förseningen.

Årets största öring!

Donald Trumps framskjutna haka bleknar bort i grådiset. Jag koncentrerar mig på den lilla orangea punkten som skuffas runt av vågorna som sorlar runt den lilla öns strandkanter. Doften av hav är svag vid denna tiden på året. Men jag känner den ändå. Den är ett minne av många fisketurer. Men detta är årets första.

Havsabborre i Norge: Slitfiske på Østlandet.

När jag ska åka fiskesemester går vattenpumpen sönder. Sånt får inte hända. Men det gör det ju. Packningen blir sådär, men vi kommer iväg, jag och Peter. Vi tittar oroligt på väderprognosen. Till vår förvåning är det ingen storm på väg in, fast det var det ju inte sist heller. Den kom i alla fall.

Gösfluga: Djungelnatt i glömskans rike

Regnet kommer och går. Skymningen kommer. En fet sommarmåne skymtar då och då. Växtligheten vid ån är manshög och gör det svårt att ta sig fram. Jag har inte fiskat på länge och glömmer viktiga saker. Vattnet är lågt och strömmen svag. Jag byter ut sjunktvåan till en flytlina, men har glömt de lätta flugorna

Idfiske på Gotland

Iden var tillsammans med abborren en favoritfisk när man började fiska med fluga på 70-talet och inte kunde resa längre än vad cykeln bar. Id i Kolbäcksåns forsar var riktigt kul. Det var så man lärde sig fickfiske med nymf innan man fick pröva öringen och harren med samma metod. Fisken är perfekt att låta

Havsöringfiske på Gotland – Bapelsinens land.

Den här Gotlandsturen börjar lite märkligt. En bit utanför Nynäshamn – på öppet hav går en fisk upp och vakar. Det ser i alla fall ut som fisk och inte säl. Efter alla resor till ön, det är första gången jag ser detta. Peter som inte kunnat hålla sig, är redan ute med haspelspöet och

I en annan del av skärgården: Abborrbonanza!

Bråviken har inte varit någon höjdare för abborrfiske ännu, säger Peter. Vi prövar någon annanstans. Kl. 5:30 stävar vi ut över blankt vatten på väg någon annanstans. Solen rullar upp på horisonten. En timme senare befinner jag mig på jungfruligt vatten – för mig. Att pröva nya fiskevatten är lika roligt som att komma till