Gösfluga på Galtens grynnor

Inte i närheten av Lasses PB på 7,5 kg, men vackra är även de små.

Inte i närheten av Lasses PB på 7,5 kg, men vackra är även de små.

Inte i närheten av Lasses PB på 7,5 kg, men vackra är även de små.

Många gamla vänner blir det inte av att träffa. Men det är lättare när de fiskar och Lasse är ju en passionerad gösfiskare. Han är faktiskt en passionerad människa överhuvudtaget – som kan vara i nuet. Allra lättast att vara i nuet är det förstås när man fått en kopp kaffe och har en hel fiskedag på Mälarens gösgrynnor framför sig. En fin dag med lagom vindar och ”gösdis” (uttryck myntat av Mikael Linder som alltid får till det språkliga i fisket). Jag är lite orolig för att Galtens kraftigt lerfärgade vatten ska göra att det blir svårt att få fisk på fluga. Jag har inte så stor erfarenhet av gösfiske på grynnorna med fluga. Det är något jag verkligen vill lära mig och som jag så småningom hoppas kunna lära ut till er andra som vill pröva. Faktum är att jag får hugg på första kastet. Men det blir bara ett bett och sedan blir det inte så lätt. Gösen är svår, men så småningom börjar det hugga. På Lasses jiggar. Självförtroendet är ju alltid lite skört när man inte har riktig koll. Då sitter den där, väldigt liten, men ändå viktig – en fluggös på Mälargrynna! Det funkar. Så tynger det betydligt mer i Lasses spö, men …

– Näe, det känns som en gädda …

Det är en gädda. En stadig fyrakilos som lurar runt gösgrynnorna. Tänk om det varit en gös …

Näe, det var inte en gös ...

Näe, det var inte en gös …

Jag prövar jigg och kniper ett par gösar. En i godkänd storlek till ugnen på Strömsborg.  På eftermiddagen kommer fisken igång och även om fisket varit trögt kommer vi upp i fjorton gösar. Visserligen bara tre på fluga, men självförtroendet växer och känslan för hur man fiskar gös med fluga där ute på Sveriges gösgrynnor smyger sig in i händerna från sjunklinan. Dagens bästa fluga: Clouser Deep Minnow i färgen Chartreuse. Lina: sjunk 7.

AKTUELLT

Hard Core linbricka

2009 presenterade jag för första gången linbrickan Hard Core. Det var i Fiskejournalens septembernummer det året som pryddes av Martin Falklind med en riktigt fet havsöring. Det är speciellt i fisket efter kustöring som flugfiskare använder linkorg och linbricka, men jag har upptäckt att sådana tingestar är beroendeframkallande. Allt blir ju så mycket lättare med

Försenad film om Hard Core-linbricka

I min artikel om linkorgar i Allt om flugfiske nr. 2 utlovar jag en instruktionsfilm om hur du gör din egen Hard Core-linbricka. Den är ännu inte publicerad, men jag jobbar på att den ska vara tillgänglig så snart som möjligt, senast måndag 16/3 om inte coronan tar mig. Ber om ursäkt för förseningen.

Årets största öring!

Donald Trumps framskjutna haka bleknar bort i grådiset. Jag koncentrerar mig på den lilla orangea punkten som skuffas runt av vågorna som sorlar runt den lilla öns strandkanter. Doften av hav är svag vid denna tiden på året. Men jag känner den ändå. Den är ett minne av många fisketurer. Men detta är årets första.

Havsabborre i Norge: Slitfiske på Østlandet.

När jag ska åka fiskesemester går vattenpumpen sönder. Sånt får inte hända. Men det gör det ju. Packningen blir sådär, men vi kommer iväg, jag och Peter. Vi tittar oroligt på väderprognosen. Till vår förvåning är det ingen storm på väg in, fast det var det ju inte sist heller. Den kom i alla fall.

Gösfluga: Djungelnatt i glömskans rike

Regnet kommer och går. Skymningen kommer. En fet sommarmåne skymtar då och då. Växtligheten vid ån är manshög och gör det svårt att ta sig fram. Jag har inte fiskat på länge och glömmer viktiga saker. Vattnet är lågt och strömmen svag. Jag byter ut sjunktvåan till en flytlina, men har glömt de lätta flugorna

Idfiske på Gotland

Iden var tillsammans med abborren en favoritfisk när man började fiska med fluga på 70-talet och inte kunde resa längre än vad cykeln bar. Id i Kolbäcksåns forsar var riktigt kul. Det var så man lärde sig fickfiske med nymf innan man fick pröva öringen och harren med samma metod. Fisken är perfekt att låta

Havsöringfiske på Gotland – Bapelsinens land.

Den här Gotlandsturen börjar lite märkligt. En bit utanför Nynäshamn – på öppet hav går en fisk upp och vakar. Det ser i alla fall ut som fisk och inte säl. Efter alla resor till ön, det är första gången jag ser detta. Peter som inte kunnat hålla sig, är redan ute med haspelspöet och

I en annan del av skärgården: Abborrbonanza!

Bråviken har inte varit någon höjdare för abborrfiske ännu, säger Peter. Vi prövar någon annanstans. Kl. 5:30 stävar vi ut över blankt vatten på väg någon annanstans. Solen rullar upp på horisonten. En timme senare befinner jag mig på jungfruligt vatten – för mig. Att pröva nya fiskevatten är lika roligt som att komma till