2009 presenterade jag för första gången linbrickan Hard Core. Det var i Fiskejournalens septembernummer det året som pryddes av Martin Falklind med en riktigt fet havsöring. Det är speciellt i fisket efter kustöring som flugfiskare använder linkorg och linbricka, men jag har upptäckt att sådana tingestar är beroendeframkallande. Allt blir ju så mycket lättare med

I min artikel om linkorgar i Allt om flugfiske nr. 2 utlovar jag en instruktionsfilm om hur du gör din egen Hard Core-linbricka. Den är ännu inte publicerad, men jag jobbar på att den ska vara tillgänglig så snart som möjligt, senast måndag 16/3 om inte coronan tar mig. Ber om ursäkt för förseningen.

Donald Trumps framskjutna haka bleknar bort i grådiset. Jag koncentrerar mig på den lilla orangea punkten som skuffas runt av vågorna som sorlar runt den lilla öns strandkanter. Doften av hav är svag vid denna tiden på året. Men jag känner den ändå. Den är ett minne av många fisketurer. Men detta är årets första.

När jag ska åka fiskesemester går vattenpumpen sönder. Sånt får inte hända. Men det gör det ju. Packningen blir sådär, men vi kommer iväg, jag och Peter. Vi tittar oroligt på väderprognosen. Till vår förvåning är det ingen storm på väg in, fast det var det ju inte sist heller. Den kom i alla fall.

Regnet kommer och går. Skymningen kommer. En fet sommarmåne skymtar då och då. Växtligheten vid ån är manshög och gör det svårt att ta sig fram. Jag har inte fiskat på länge och glömmer viktiga saker. Vattnet är lågt och strömmen svag. Jag byter ut sjunktvåan till en flytlina, men har glömt de lätta flugorna

Iden var tillsammans med abborren en favoritfisk när man började fiska med fluga på 70-talet och inte kunde resa längre än vad cykeln bar. Id i Kolbäcksåns forsar var riktigt kul. Det var så man lärde sig fickfiske med nymf innan man fick pröva öringen och harren med samma metod. Fisken är perfekt att låta

En bra linkorg är guld värd när du fiskar med fluga på kusten. Så här gör jag min favoritkorg. Aldrig kustfiske utan denna!

Den här Gotlandsturen börjar lite märkligt. En bit utanför Nynäshamn – på öppet hav går en fisk upp och vakar. Det ser i alla fall ut som fisk och inte säl. Efter alla resor till ön, det är första gången jag ser detta. Peter som inte kunnat hålla sig, är redan ute med haspelspöet och

Bråviken har inte varit någon höjdare för abborrfiske ännu, säger Peter. Vi prövar någon annanstans. Kl. 5:30 stävar vi ut över blankt vatten på väg någon annanstans. Solen rullar upp på horisonten. En timme senare befinner jag mig på jungfruligt vatten – för mig. Att pröva nya fiskevatten är lika roligt som att komma till

Ingen är perfekt. Vi hade missat en viktig sak: Fornlämning på området för biotopvården. En slaggvarp. Ett område med gammal slagg efter kopparhyttan som en gång låg på området och dumpade slaggen i ån och på ett stort område öster om åfåran. Detta kräver anmälan om ingrepp i fornlämning till länsstyrelsen. Om vi hade gjort