Storöring i gäddvikarna

– Gäddvikarna, säger Peter och skrattar. Havsöringfiskarna missar ofta dem, åker till sina vanliga ställen, men nu när det är kallt i vattnet och man hittar varmt vatten i dem – Oj, vilka öringar jag såg förra våren …

Vi stannar till vid ett klassiskt ställe, en grynna med rejäl ström, men där händer inget, vattnet är för kallt. Sedan bär det in i gäddviken. Här ligger vinden på och den mjuka bottnen har grumlat vattnet. Jag börjar med en stor fluga. Ingen reaktion. När jag istället greppar haspeln säger Peter:

– Där var det något – tror jag.

Vi kastar, skrattar och pratar, men det verkar inte vara någon fisk i viken. Skymningen tilltar, det är kallt i vinden från det stora öppna havet utanför Bråviken. Nu svalnar vattnet. Men där kommer något efter draget, en stor grå tätare fläck syns i det grå vattnet. Här kommer gäddan. Två sekunder senare är jag tveksam. Det ser ut som en öring, färgen är en örings havsgrå. Men så stor? En sådan öring hugger inte, hinner jag tänka innan fisken är framme vid båten och draget försvinner in i den stora munnen. Mothugg på så nära håll brukar aldrig bli bra, tänker jag i samma stund som jag gör mothugg – Jag tror i alla fall att jag gör mothugg och tyngden kommer i spöet. Krokarna sitter och jag tar den hårt. Flugfiskare som jag är undrar jag hur man annars ska kunna fästa fisken på den stora trekroken. En sådan stor fisk blir aldrig kvar på kroken, tänker jag nu, de slår sig alltid lösa. Och tunga draget slänger hit och dit, gör en stackars flugfiskare alldeles trasig i nerverna. Men Zazaa sitter fint i gipan och Peters håv är rymlig. Vågen går till dryga fem kilo, och med håven borträknad blir det fyra och två. Fisken är en vild Bråviksöring i perfekt kondis och får simma ut igen. Samma storlek som Peters toppfisk förra säsongen. Men det fanns större, mycket större.

Säsongens största! Foto: Peter Johansson.

– Finns det en, finns det fler, viskar Peter och kastar ett Ludde-drag mot vassen. Det ger resultat. En fin öring till kommer in i håven. Inte illa i en gäddvik.

Finns det en, finns det fler!

AKTUELLT

Paradiset Pjältån

På söndagmorgonen den 10 september samlades ett gäng i Skriketorpsravinen vid Åby där Pjältån rinner fram. Sträckan är en våt dröm för både leklystna havsöringar och biotopvårdare, men på vissa ställen är ån rensad på sten. Det är därför vi är här: För att lägga tillbaka sten som tidigare generationer lagt upp på land. Nedströms

Full fräs i Näveån!

Idag var det dags för elfiske i Näveån med Tobias Fränstam från Sportfiskarna tillsammans med praktikanterna Ådén och Lisjö. Den nedre sträckan som kallas Båtklubbssträckan höll sämre med öring än tidigare år. Kanske har den varit utsatt för mer predation än tidigare? En idog häger? Positivt är att nejonögonen verkar trivas. Den övre sträckan var

Midsommarmössa på!

Skymningen sänker sig. Det är det vi väntat på. Inte för att det är så mörkt, men i kväll är det mulet. Det är veckan före midsommar och lite tidigt för torrflugefiske. Åsandsländan har vi inte sett till och endast ett fåtal andra sländor. Men vattenståndet är bra. Det är kallt, men inte frost i den jämtländska

Storöring i gäddvikarna

– Gäddvikarna, säger Peter och skrattar. Havsöringfiskarna missar ofta dem, åker till sina vanliga ställen, men nu när det är kallt i vattnet och man hittar varmt vatten i dem – Oj, vilka öringar jag såg förra våren … Vi stannar till vid ett klassiskt ställe, en grynna med rejäl ström, men där händer inget,

Havsöringhumör

Ibland är det tufft att vara havsöringfiskare. Det gör fisken fantastisk och förskräcklig. Att förfölja ett silverspöke genom havet är kanske inte det mest produktiva man kan göra med sitt liv. Men det är vackert: Havet, fisken, livet.  

Uppvärmning i Bråviken

Idag träffade jag Mikael Mählström och Jonas Larsson vid Bråvikens kant. Som vanligt hoppas man på mer sydlig än västlig vind när man ska fiska från land. Men västlig blev det – som vanligt … Jag hade tänkt ge mig ut bland öarna i min pontonbåt, men vinden friskade i och ökade till 10-11 m/s

Bind en Jiggy Spiggy till vårens havsöring!

Jiggy Spiggy är en fluga som jag konstruerade i början av 2000-talet. Det är en av de flugor som överlevt och fortfarande finns kvar i havsöringasken. Det är en fluga som jiggar – dyker och stiger snabbt, men är ingen jiggfluga, d.v.s. rider ju inte med kroken upp. Den passar allra bäst under havsöringens högsäsong