Själv i natt

Hade tänkt mig att jag skulle komma iväg i god tid för att rigga fotoutrustningen. Att fotografera sig själv i en sörmländsk djungel mitt i natten är inte så lätt. Men nu är jag här i en brant backe ned mot ån. Det är kolsvart under träden och fallna stammar ligger i ett gigantiskt plockepinn. Hade tänkt mig komma hit med pontonbåten, men det blev lite för sent för det. Svetten rinner och kamera och ljusstativen fastnar i riset. Spindelväven smetar runt ansiktet och myggen hittar lätt en överhettad fiskare i snåren. Jag vadar ut i den tunga strömmen och klättrar upp på ett klippblock. Äntligen på plats, efter att ha vadat djupt i hård ström. Så dumt. Dom skulle hitta mig i kraftverket nedströms. Nu är jag i alla fall på den svalaste platsen vid den svalaste tiden, mitt i skogen i en ström, mitt i natten. Ändå rinner svetten av mig. Nattsländorna kryper in i näsa och öron. Nu hör jag tunga vak. Stor gös. Allt trassel är glömt. Men det är något väldigt otillgängligt med själva fisket här också. Jag når inte vaken. Strömmen vill inte släppa till. Den kräver att jag tänker nytt. Jag tror att pontonbåten löser många problem. Nästa gång ska jag komma ned för strömmen. I djungeln ska man färdas på vattnet, annars går man vilse. Till slut hugger det i alla fall. Hårt.

Sörmländsk natt

Sörmländsk natt

Utan tvekan en stor gös, men det blir bara ett irriterat bett inget mer. Kl. 3:30 kommer jag ut ur skogen och ser ängsmarkerna breda ut sig. Nu är det 20 grader varmt och det är gryning. En sval vind kommer från öster.


0 kommentarer

AKTUELLT

Midsommarmössa på!

Skymningen sänker sig. Det är det vi väntat på. Inte för att det är så mörkt, men i kväll är det mulet. Det är veckan före midsommar och lite tidigt för torrflugefiske. Åsandsländan har vi inte sett till och endast ett fåtal andra sländor. Men vattenståndet är bra. Det är kallt, men inte frost i den jämtländska

Storöring i gäddvikarna

– Gäddvikarna, säger Peter och skrattar. Havsöringfiskarna missar ofta dem, åker till sina vanliga ställen, men nu när det är kallt i vattnet och man hittar varmt vatten i dem – Oj, vilka öringar jag såg förra våren … Vi stannar till vid ett klassiskt ställe, en grynna med rejäl ström, men där händer inget,

Havsöringhumör

Ibland är det tufft att vara havsöringfiskare. Det gör fisken fantastisk och förskräcklig. Att förfölja ett silverspöke genom havet är kanske inte det mest produktiva man kan göra med sitt liv. Men det är vackert: Havet, fisken, livet.  

Uppvärmning i Bråviken

Idag träffade jag Mikael Mählström och Jonas Larsson vid Bråvikens kant. Som vanligt hoppas man på mer sydlig än västlig vind när man ska fiska från land. Men västlig blev det – som vanligt … Jag hade tänkt ge mig ut bland öarna i min pontonbåt, men vinden friskade i och ökade till 10-11 m/s

Bind en Jiggy Spiggy till vårens havsöring!

Jiggy Spiggy är en fluga som jag konstruerade i början av 2000-talet. Det är en av de flugor som överlevt och fortfarande finns kvar i havsöringasken. Det är en fluga som jiggar – dyker och stiger snabbt, men är ingen jiggfluga, d.v.s. rider ju inte med kroken upp. Den passar allra bäst under havsöringens högsäsong

Plastic Fantastic

Det är redan för sent. Den är överallt. Men låt oss sluta nu och samla in skiten. I dag var jag väl inte på topp. Glömde det viktigaste av allt hemma: Linkorgen. Och bilnycklarna, var är dom? Och fisken? Men Johan var på G. En ren D-vitaminkick i november. När solen gick ned högg det