Annons

Öringträffen? Just det!

Annons
Johan Lundgren med en fin öring till invägning på Öringträffen.

Idag ska vi fiska på stora ön. På väg ned till stranden på nordvästra Gotland träffar vi Johan Lundgren som är på fin-fint humör efter morgonens öringbataljer. Han har en stålblank fisk på dryga 60 cm med sig. En sådan med väldigt få fläckar. Den glänser i solen och får fiskelusten att gå i taket. Dock finns det ju inget tak idag – rymden är blå! Johan har också haft följe av en riktigt stor öring, så kanske finns chansen till ett personligt rekord? Johan tar det för självklart att vi är med i Öringträffen och tävlar. Jag har fullkomligt förträngt att det är tävling idag och inser att det kan bli rätt mycket folk på de kända ställena. När vi fiskar av stenkanter och pallar kommer det också ned ett gäng fiskare och börjar kamma av den fina bottnen utanför den sanslöst vackra klinten här på västra ön. Vi fiskar oss norrut och snart har Henrik fisk igen. En mindre fisk som får simma ut efter fotografering. Nu måste det snart komma upp en fisk på fluga annars börjar mitt självförtroende också vackla!

Nu börjar Henrik bli alldeles för kaxig!

Vi bestämmer oss för att ta en promenad till ett mer otillgängligt ställe. Väl framme hinner vi bara fiska av den närmaste udden innan det skramlar till i skogen och en skåpbil kommer ned till stranden i full karriär. Jaha, nu ska det läggas nät. Jag vadar bort till viken för hinna lägga något kast innan vi blir helt insnärjda i nät. Jag vadar, de ror. Ett kast hinner jag lägga innan den första öringen hugger … men går lös … hugg igen och sedan följer den flugan hela vägen in. Samtidigt läggs det nät på grunt vatten över hela viken. Deprimerande … Jag fångar ändå tre fiskar under kvällen, två smaldjur och en liten feting. Men herregud så många hugg! Jag har aldrig varit med om så svårkrokad fisk tidigare! Anders tappar en blank fisk och Henrik krokar äntligen en fisk på flugspö också, men tyvärr har han råkat ut för en skada på tafsen och förlorar fisken. När vi pratar med en spinnfiskare på färjan, visar det sig att de varit med om samma fenomen med svårkrokade fiskar. Fisk som kommer bakifrån och följer gör krokningen mycket svårare kan vi konstatera. Kanske borde man ha tubfluga med trekrok redo vid sådana tillfällen?

Gotländsk smalis. Foto: Anders Petersson.

LÄS OCKSÅ

Annons
0 kommentarer

Annons
AKTUELLT

Bind en Jiggy Spiggy till vårens havsöring!

Jiggy Spiggy är en fluga som jag konstruerade i början av 2000-talet. Det är en av de flugor som överlevt och fortfarande finns kvar i havsöringasken. Det är en fluga som jiggar – dyker och stiger snabbt, men är ingen jiggfluga, d.v.s. rider ju inte med kroken upp. Den passar allra bäst under havsöringens högsäsong

Plastic Fantastic

Det är redan för sent. Den är överallt. Men låt oss sluta nu och samla in skiten. I dag var jag väl inte på topp. Glömde det viktigaste av allt hemma: Linkorgen. Och bilnycklarna, var är dom? Och fisken? Men Johan var på G. En ren D-vitaminkick i november. När solen gick ned högg det

Från ingenstans

Det är lätt att bli fixerad vid kustöring. Det är det här med att man alltid blir överraskad. När som helst kan vad som helst hända. En stor fisk, en liten fisk, en brun fisk, en blank fisk, en luftakrobat, en långrusare, en gädda. Och det är ofta när man som minst anar det. Det

Få och små!

Om jag fick välja mellan lågtryck och högtryck väljer jag oftast högtryck. Men det finns ju högtryck och så finns det ju HÖGTRYCK. I våras var det ett extremt högtryck som totaltförstörde havsöringfisket. Nu i oktober har ett jättehögtryck sabbat gäddfisket. När det gäller lufttryck är ett lagom lufttryck på runt 1000 hpa det jag

Stenhårt barnarbete i Nävekvarn!

Vi var inte ett stort gäng som samlades vid Näveån på söndagmorgonen, men arbetsglädjen var det inget fel på! Stora som små såg till att få stenen i ån. Och det var inte så lite att flytta: 49 ton sten räckte pengarna från Sportfiskarna Fiskevårdsfond till!I år var det många barn på plats. Och som

Kustabborre!

Havsabborren är en favoritfisk för mig. Men vår vanliga abborre kommer inte lång efter. Annika och jag ger oss ut i den sörmländska skärgården på jakt efter våra egna randiga rovriddare. Och vi behöver inte ro många meter innan Annika har krokat den första. September är en grym månad för abborre i allmänhet och kustborre

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons