Annons

Min skånska resa: Dag 5. Närkontakt av andra graden

Annons

Lördag. Jag är på väg till skånska ostkusten. Men när jag ser att vinden är nordlig och fisketimmar försvinner med allt bilåkande tar jag av mot sydkusten istället. Jag siktar på Svarte. Det står redan en äldre röd volvo på parkeringen – bilarna får väl tala om bättre tider när hussarna är nere och fiskar. Vid vattnet får jag plåster på såren för förlorad fisketid. Solen fullständigt steker invid hagtornssnåren och vinden kommer inte åt mig nedanför backarna. En spinnfiskare står till höger om mig. Här är en fin stenig udde. Vattnet är mycket högt efter stormandet och tyvärr fortfarande rätt färgat – men fiskbart. Jag njuter och suger i mig solen som en pelargon som fått komma upp ur källaren efter vintervilan. Det känns mycket mer som vår än vinter. Vattnet håller en temperatur på 6 grader – helt perfekt! Något flimrar till i ögonvrån. En rörelse i hagtornsbuskarna bakom mig. När jag vänder mig om står den där. En rödräv med glödande päls i det sneda morgonljuset. Den kisar mot ljuset och jag kan tydligt se hur ögonen drar ihop sig till springor – som på en katt. Den står bara 10 meter ifrån mig och jag förstår att jag inte kommer att kunna få kameran redo innan den är försvunnen. Ändå försöker jag. Lugnt och obekymrat plockar jag upp kameran och ser upp mot öppningen i snåret. Den står kvar! Jag börjar plåta och pratar med räven för att den ska förstå att jag inte är farlig. Det rycker lite i kroppen som om den faktiskt tänkte ta några steg fram för att hälsa. Sedan blir den störd av kamerans otäcka klickande och drar sig bortåt. Jag ropar på den och åter stannar den till för posering.  När jag tar ett steg åt sidan för en bild med både vatten och räv har den fått nog är som uppslukad av jorden – på rävars vis.

Oops, en fiskare till!

Det kommer allt fler fiskare till udden. Jag pratar med två spinnfiskare. Den ena av dem har fått en liten blänkare på morgonen och får ännu en liten fisk på udden. Jag som tycker att det är väldigt många som fiskar idag, frågar hur det då brukar vara här nere i april? Men pågarna slår ifrån sig. Kanske att det kan bli mycket folk på några platser, men trängas det behöver man inte, inte ens i april då det kommer många danska och tyska fiskare.

– Du har ju tre mil med bra fiskevatten åt det hållet och tre mil åt andra hållet också, säger den ena fiskaren och slår ut med armarna. Några flugfiskare dyker också upp och en av dem har känt en fisk, men inte mer än så. Själv har jag ett par kontakter när jag byter till en stor och glittrig Thunder Creek Deceiver. Vattnet är oklart och det är nog lättare med spinn idag. Men kasta långt med fluga kan man. Frånlandsvinden bär lätt ut flugan 30 meter när man står bra till. På vägen tillbaka mot Malmö prövar jag en annan udde i skymningen. Men här är vattnet fortfarande alltför grisigt.  Efter en stund reser sig något mörkt upp ur vattnet utanför udden. Jag tycker mig se ett sjöodjur med spröt åt alla håll. Det tycker nog många att det är också, för det är en bjässe till gråsäl. Den ser enorm ut efter mina möten med knubbsälarna i sundet.

Äntligen finväder!

LÄS OCKSÅ

Annons
0 kommentarer

Annons
AKTUELLT

Bind en Jiggy Spiggy till vårens havsöring!

Jiggy Spiggy är en fluga som jag konstruerade i början av 2000-talet. Det är en av de flugor som överlevt och fortfarande finns kvar i havsöringasken. Det är en fluga som jiggar – dyker och stiger snabbt, men är ingen jiggfluga, d.v.s. rider ju inte med kroken upp. Den passar allra bäst under havsöringens högsäsong

Plastic Fantastic

Det är redan för sent. Den är överallt. Men låt oss sluta nu och samla in skiten. I dag var jag väl inte på topp. Glömde det viktigaste av allt hemma: Linkorgen. Och bilnycklarna, var är dom? Och fisken? Men Johan var på G. En ren D-vitaminkick i november. När solen gick ned högg det

Från ingenstans

Det är lätt att bli fixerad vid kustöring. Det är det här med att man alltid blir överraskad. När som helst kan vad som helst hända. En stor fisk, en liten fisk, en brun fisk, en blank fisk, en luftakrobat, en långrusare, en gädda. Och det är ofta när man som minst anar det. Det

Få och små!

Om jag fick välja mellan lågtryck och högtryck väljer jag oftast högtryck. Men det finns ju högtryck och så finns det ju HÖGTRYCK. I våras var det ett extremt högtryck som totaltförstörde havsöringfisket. Nu i oktober har ett jättehögtryck sabbat gäddfisket. När det gäller lufttryck är ett lagom lufttryck på runt 1000 hpa det jag

Stenhårt barnarbete i Nävekvarn!

Vi var inte ett stort gäng som samlades vid Näveån på söndagmorgonen, men arbetsglädjen var det inget fel på! Stora som små såg till att få stenen i ån. Och det var inte så lite att flytta: 49 ton sten räckte pengarna från Sportfiskarna Fiskevårdsfond till!I år var det många barn på plats. Och som

Kustabborre!

Havsabborren är en favoritfisk för mig. Men vår vanliga abborre kommer inte lång efter. Annika och jag ger oss ut i den sörmländska skärgården på jakt efter våra egna randiga rovriddare. Och vi behöver inte ro många meter innan Annika har krokat den första. September är en grym månad för abborre i allmänhet och kustborre

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons