Annons

Jag mötte Brasse

Annons

Det där med fiske kan gå i perioder. Ibland är suget efter att komma ut till vattnen mycket starkt. Sedan kan det komma en tid när andra saker känns viktigare. Men fisket finns kvar. Dagen när allt annat bleknar och det enda man vill är att vara vid vattnet med flugspö i hand kommer alltid tillbaka. Nu är det så – jag längtar hela tiden efter att komma iväg. Vinterfisket på kusten har blivit något alldeles speciellt för mig. Det känns så lyxigt att kunna fiska med fluga hela vintern. Nu finns det ju en mörk undergångsstämning i bakgrunden: En överhettad värld som kan kollapsa helt i katastrofer och krig. Idag vill jag glömma allt detta för en stund. Bara lägga ut en lina över Bråviken och stillsamt ta hem den i hopp om en virvel, ett nyp.

När jag kommer ned till viken ser jag en båt mellan träden, en Buster tror jag, med två spinnfiskare. Synd, jag ville fiska orört vatten. Men i ett motormuller är de snart försvunna och stillheten lägger sig tillrätta för en fluglina. Då kommer en bekant och berättar att han och sonen ska lägga en sköte i viken på eftermiddagen. Vad hände med vinterfriden som jag tycker är en av poängerna med vinterfluga? Men då dyker ännu en person upp. Lars ”Brasse” Brännström från Linköping. Vi har inte träffats förut, men Brasse är en sådan avslappnad person som det känns som man alltid känt. Det beror inte bara på namnet. Brasse byter från intermediate-lina till flyt och sedan går vi för att fiska det blanka vattnet i frånlandsvinden. Bra vind för flugkastning, men inte för flugfiske, konstaterar Brasse. Jag har hoppats på att strömmingen skulle ha kommit in i viken och med dem de stora och blanka, men vi ser ingen fisk i viken i dag. Vare sig små eller stora. Vi sitter på stranden när mörkret tätnar och glöden från Brasses pipa lyser ikapp med huggpunkten på hans vita fluga i den blå timmen. Vi minns hur vi började flugfiska på 70-talet: Avgörande ögonblick. De sladdriga glasfiberspöna, de svårhanterbara ABU Tourist-linorna som krackelerade och blev till telefonsladdar. Det finns mycket att minnas och vi har mycket gemensamt. Det här samtalet måste fortsätta en annan fiskedag på en annan strand. Vi ses Brasse!

Lars Brännström i den blå timmen.

Lars Brännström i den blå timmen.

LÄS OCKSÅ

Annons
0 kommentarer

Annons
AKTUELLT

Bind en Jiggy Spiggy till vårens havsöring!

Jiggy Spiggy är en fluga som jag konstruerade i början av 2000-talet. Det är en av de flugor som överlevt och fortfarande finns kvar i havsöringasken. Det är en fluga som jiggar – dyker och stiger snabbt, men är ingen jiggfluga, d.v.s. rider ju inte med kroken upp. Den passar allra bäst under havsöringens högsäsong

Plastic Fantastic

Det är redan för sent. Den är överallt. Men låt oss sluta nu och samla in skiten. I dag var jag väl inte på topp. Glömde det viktigaste av allt hemma: Linkorgen. Och bilnycklarna, var är dom? Och fisken? Men Johan var på G. En ren D-vitaminkick i november. När solen gick ned högg det

Från ingenstans

Det är lätt att bli fixerad vid kustöring. Det är det här med att man alltid blir överraskad. När som helst kan vad som helst hända. En stor fisk, en liten fisk, en brun fisk, en blank fisk, en luftakrobat, en långrusare, en gädda. Och det är ofta när man som minst anar det. Det

Få och små!

Om jag fick välja mellan lågtryck och högtryck väljer jag oftast högtryck. Men det finns ju högtryck och så finns det ju HÖGTRYCK. I våras var det ett extremt högtryck som totaltförstörde havsöringfisket. Nu i oktober har ett jättehögtryck sabbat gäddfisket. När det gäller lufttryck är ett lagom lufttryck på runt 1000 hpa det jag

Stenhårt barnarbete i Nävekvarn!

Vi var inte ett stort gäng som samlades vid Näveån på söndagmorgonen, men arbetsglädjen var det inget fel på! Stora som små såg till att få stenen i ån. Och det var inte så lite att flytta: 49 ton sten räckte pengarna från Sportfiskarna Fiskevårdsfond till!I år var det många barn på plats. Och som

Kustabborre!

Havsabborren är en favoritfisk för mig. Men vår vanliga abborre kommer inte lång efter. Annika och jag ger oss ut i den sörmländska skärgården på jakt efter våra egna randiga rovriddare. Och vi behöver inte ro många meter innan Annika har krokat den första. September är en grym månad för abborre i allmänhet och kustborre

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons