Havsöringfiske: Första fiskedagen med gänget.

Nordanvinden oroar mig. Den är lite frisk. Men solen flödar över Fårö. Första nedslaget ger inget. Det hade varit skönt att få se en fisk. Melker och Johan har varit här en gång förut. Den gången låg havet blankt och fisken hade stängt munnen. En fisk blev det den helgen. Som var 30 cm lång. Henrik har också varit här en gång förut. Men han fick i alla fall två fiskar. Inga stora, men fisken visade sig och det hände saker. Båda var fångade på spinn. Denna gång vill han ha en fisk på fluga. Han alternerar mellan  haspel och fluga. Får han tillräckligt med fisketid med flugspöet för att fånga sin första kustöring på fluga?

Henrik har två spön. Får han tillräckligt mycket fisketid för att lyckas fånga sin första på fluga?

Fredrik är här för första gången. Han har väl egentligen sagt upp bekantskapen med den besvärliga havsöringen i Östersjön, men besök på Västkusten och norska ostkusten har gjort honom mildare till sinnes, han har börjat få rätt känsla för de blanka och salta. Och så har han ju sin snabba 8-fotare, en förlängning av hans sanna själv.

Vi byter plats. Här fångade Annika sin största fisk, en stålraket på 4,8 kg. Finns det fler? Nej, inte idag. Nu börjar fiskevärden bli bekymrad. Kan jag inte hitta bitvillig fisk till sällskapet? Vi delar oss. Melker och Johan vill iväg på egen hand. Hittar de själva? Det är inte så lätt på på hedarna här bland alla enbuskar och småtallar. Bysen kanske lockar dem fel?

Flugbindningsmaterial, stränderna är fulla av det!

Henrik, Fredrik och Jag tar sikte på Lä. På vägen plockar vi flugbindningsmaterial, Gräsand och svan. Lite ull vore inte så dumt. Långgrunda stränder är bra när vattnet är kallt. Här ligger de, kilometer efter kilometer, men jag tror jag vet var vi ska börja leta. Henrik börjar med spinnspöet – tryggheten, tron på flugspöet är svag just nu. Och där! Ett nafs i favoritdraget. Vi börjar alla fiska allt ivrigare. En stund senare sitter den där. En mindre fisk, men nu har i alla fall mina gäster börjar få fisk. Men flugspöna då?

Havet och himlen i en havsöringspegel. Äntligen fisk för mina gäster, men når vi dem med flugspö?

Jag blir först, den tar flugan när jag släpar den efter mig i en förflyttning. Hum, är det så man ska göra? På samma ställe som Henrik fick sin. Den här är lite grövre, men fortfarande ingen stor fisk. Fredrik filmar den när den simmar iväg. Båda fiskarna är fenklippta – har de blivit fler? Inte så bra. Var kommer de ifrån? Stockholm, Danmark, Åland, Finland?

Melker Wallin drillar Fåröblänkare.

Jag har telefonkontakt med Melker och Johan. De är på väg till oss. Skymningen sänker sig. Nu fiskar vi samman igen.   Det vakar mellan Melker och Johan. Johan missar en fisk. Melker fiskar jämsides med mig. Plötsligt hugger det på min och Melkers fluga samtidigt. Melker är övertygad om att vi  har trassat ihop oss, men det är två fiskar. Min kliver av och Melker kan återutsätt en liten, men oerhört vacker skapelse i lugn och ro. Henrik drillar också fisk. Allt händer samtidigt. Och sedan står också Fredrik med böjt spö. Nu plaskar det ordentligt och en fin fisk går till väders. Fredriks första Östersjööring på flugspö. Och vilken öring … Grattis! Värden kan slappna av …

Fredrik E Laaksonen med Östersjöfeting på 3,6 kg.

 

0 kommentarer

AKTUELLT

Midsommarmössa på!

Skymningen sänker sig. Det är det vi väntat på. Inte för att det är så mörkt, men i kväll är det mulet. Det är veckan före midsommar och lite tidigt för torrflugefiske. Åsandsländan har vi inte sett till och endast ett fåtal andra sländor. Men vattenståndet är bra. Det är kallt, men inte frost i den jämtländska

Storöring i gäddvikarna

– Gäddvikarna, säger Peter och skrattar. Havsöringfiskarna missar ofta dem, åker till sina vanliga ställen, men nu när det är kallt i vattnet och man hittar varmt vatten i dem – Oj, vilka öringar jag såg förra våren … Vi stannar till vid ett klassiskt ställe, en grynna med rejäl ström, men där händer inget,

Havsöringhumör

Ibland är det tufft att vara havsöringfiskare. Det gör fisken fantastisk och förskräcklig. Att förfölja ett silverspöke genom havet är kanske inte det mest produktiva man kan göra med sitt liv. Men det är vackert: Havet, fisken, livet.  

Uppvärmning i Bråviken

Idag träffade jag Mikael Mählström och Jonas Larsson vid Bråvikens kant. Som vanligt hoppas man på mer sydlig än västlig vind när man ska fiska från land. Men västlig blev det – som vanligt … Jag hade tänkt ge mig ut bland öarna i min pontonbåt, men vinden friskade i och ökade till 10-11 m/s

Bind en Jiggy Spiggy till vårens havsöring!

Jiggy Spiggy är en fluga som jag konstruerade i början av 2000-talet. Det är en av de flugor som överlevt och fortfarande finns kvar i havsöringasken. Det är en fluga som jiggar – dyker och stiger snabbt, men är ingen jiggfluga, d.v.s. rider ju inte med kroken upp. Den passar allra bäst under havsöringens högsäsong

Plastic Fantastic

Det är redan för sent. Den är överallt. Men låt oss sluta nu och samla in skiten. I dag var jag väl inte på topp. Glömde det viktigaste av allt hemma: Linkorgen. Och bilnycklarna, var är dom? Och fisken? Men Johan var på G. En ren D-vitaminkick i november. När solen gick ned högg det