Havsabborren är en fantastisk sportfisk.

Havsabborren är en fantastisk sportfisk.

Jag fiskar på nätet. Det finns väldigt få rapporter om havsabborre i Norge de senaste åren. Även i Danmark verkar fisket ha varit sämre, efter att ha blivit bättre och bättre med större och större fisk under 1990-2010. Har den dragit sig tillbaka? Även i havsabborrens hjärtland runt den europeiska kontinentens kuster och brittiska öarna har beståndet varierat ganska mycket över åren. Överfiske, år med dåligt resultat av leken och en mängd olika orsaker styr beståndet. Överfisket är nog det som har störst betydelse. Hur är det då med den norska havsabborren? Finns det överhuvudtaget någon norsk eller svensk eller dansk havsabborre, eller är det bara fisk på besök? Leker fisken nu i  nordligare vatten än tidigare? Har yrkesfisket i så fall hittat lekplatserna och fiskar där? Havsabborren är en attraktiv matfisk som ger bra förtjänst. Den övervintrar och leker pelagiskt på djupare vatten på sin väg norrut vilket gör att trålfiskare kommer åt den under leken. Farligt läge alltså. Leken sker i april – maj, kanske senare om lek förekommer längre norrut. Efter leken kan den komma upp mot skandinaviska kuster i stora stim. Ett enda trålsvep kan ta ta många fiskar. Fisken bör alltså vara fredad under våren och försommaren. Nu besöker jag åter norska ostkusten för ett försök. Jag har inte särskilt stor tro på detta. Få livstecken på internet gör mig skeptisk. Det mesta materialet är från början av 2000-talet. Annika och jag får bleka, sej, berggylta och öring. Men havsabborren visar sig inte. Fisket är lite svårt eftersom sjön reser sig mot klippor och rullstensstränder. Vi blir mörbultade av vadandet på de stora runda stenarna i bränningarna. Men så kommer en grå dag med lätt vind från nordost och allt känns så glassigt lätt. Rena räkmackan. Jag kan vada utanför de hala stenarna och kasten går lätt. Öringarna är hopplösa. De bara virvlar efter flugorna. Jag byter till en mindre fluga, en öringfavorit: Jiggy Sandeel, en liten tobisfluga. Det blir stopp. Jag ser en bred silversida, en riktigt fin öring! Den slår hårt, stångar som en tjur och sliter iväg med linan. Men inga hopp. Inga hopp? Så här års studsar öringar fram på ytan som skyhöga ravedansare. Är det? Det kan väl inte vara? Så skär en sylvass abborrfena den gråblanka ytan. De finns fortfarande. Det är sant! Det känns lite som att fånga en enhörning. Och naturligtvis släpper jag ut den igen, det måste man göra när man fångar ett fabeldjur!

Ett fabeldjur, eller är de på gång igen efter några dåliga år?

Ett fabeldjur, eller är de på gång igen efter några dåliga år?

Dela artikeln via e-post

0 kommentarer

AKTUELLT

Storöring i gäddvikarna

– Gäddvikarna, säger Peter och skrattar. Havsöringfiskarna missar ofta dem, åker till sina vanliga ställen, men nu när det är kallt i vattnet och man hittar varmt vatten i dem – Oj, vilka öringar jag såg förra våren … Vi stannar till vid ett klassiskt ställe, en grynna med rejäl ström, men där händer inget,

Havsöringhumör

Ibland är det tufft att vara havsöringfiskare. Det gör fisken fantastisk och förskräcklig. Att förfölja ett silverspöke genom havet är kanske inte det mest produktiva man kan göra med sitt liv. Men det är vackert: Havet, fisken, livet.  

Uppvärmning i Bråviken

Idag träffade jag Mikael Mählström och Jonas Larsson vid Bråvikens kant. Som vanligt hoppas man på mer sydlig än västlig vind när man ska fiska från land. Men västlig blev det – som vanligt … Jag hade tänkt ge mig ut bland öarna i min pontonbåt, men vinden friskade i och ökade till 10-11 m/s

Bind en Jiggy Spiggy till vårens havsöring!

Jiggy Spiggy är en fluga som jag konstruerade i början av 2000-talet. Det är en av de flugor som överlevt och fortfarande finns kvar i havsöringasken. Det är en fluga som jiggar – dyker och stiger snabbt, men är ingen jiggfluga, d.v.s. rider ju inte med kroken upp. Den passar allra bäst under havsöringens högsäsong

Plastic Fantastic

Det är redan för sent. Den är överallt. Men låt oss sluta nu och samla in skiten. I dag var jag väl inte på topp. Glömde det viktigaste av allt hemma: Linkorgen. Och bilnycklarna, var är dom? Och fisken? Men Johan var på G. En ren D-vitaminkick i november. När solen gick ned högg det

Från ingenstans

Det är lätt att bli fixerad vid kustöring. Det är det här med att man alltid blir överraskad. När som helst kan vad som helst hända. En stor fisk, en liten fisk, en brun fisk, en blank fisk, en luftakrobat, en långrusare, en gädda. Och det är ofta när man som minst anar det. Det