Gäddflugfiske: Bananer – igen!

Bananbåt.

Bananbåt.

Jag är inte särskilt vidskeplig och jag utmanar gärna ödet. Alltså har jag gärna bananer i båten. Men gårdagen fick mig att undra. Det började med att jag skulle hjälpa till att rasta grannens labrador. Eftersom vi tyckte att han borde få springa av sig, fick han löpa fritt en stund. Det brukade gå bra. Hunden försvinner ut i skogen som en svart kanonkula. Jag går efter lite noncharlant för att han inte ska förstå hur desperat jag börjar bli. Jag vill fiska nu! Men hunden vet exakt hur lång löplinan som hänger efter är. Precis när jag tror att jag ska kunna fånga honom sticker han igen. Så håller vi på ett tag. Till slut tycker han ändå att vi har lekt färdigt och jag kan fara ut till kusten – äntligen. När jag kommer ned till strandkanten ringer Anders. Gäddorna är i full gång trots bländande solsken. Nu ska han ta en fikapaus. Jag ror bort till honom och vi tar en välbehövlig kopp kaffe i lä omgivna av höstens alla färger.

– Hallåååå! Hallååååååå!

– vem är det som gapar, så förbannat?

En man kommer springande. Kompisens båt driver till havs. Motorn dog. Långt ut ser vi båten, den driver snabbt mot den stora fjärden. Nu är det alltså dags igen. Vi ror ut med pontonbåtarna för att rädda den nödställde. Han kastar en trasslig tross till oss. som jag knyter fast i pontonbåten och Anders får fortsättningen. Vi ror som galärslavar. Halvvägs in får mannen plötsligt igång motorn och börjar köra in mot land till synes omedveten om att vi släpar efter och riskerar liv och lem. Det var ju inte riktigt såhär jag hade tänkt mig fiskedagen: Att bli sönderhackad i en utombordare! Stressade människor är farliga människor. Men vi kommer loss varpå båten backar en bit för att åter stanna och börja driva ut med den starka frånlandsvinden. Vi blir åter tvungna att ta trossen och börja ro. Den här gången mer tveksamt. Men till slut är båten inne vid rampen.

– Ungarna hade tagit mina paddlar! Säger mannen, när han och kompisen på land tackar för hjälpen.

– Jag ska inte till gymmet i kväll, säger Anders, det här får räcka.

Nu får vi äntligen glida in till vassen och ladda flugspöna. Ibland är det långt till fisket. Och, ja, nu är det slut med banankosten i pontonbåten också.

_MG_8593

Banan? Nej, en gurka!

 

AKTUELLT

Gösflugfiske – Ljudet av sommar

Nu har äntligen sommarens gösflugfiske dragit igång. Jag börjar med en tur på Mälaren tillsammans med min gamla klasskompis Lasse som kliver ur Lackboxen för att få lite luft och sol tillsammans med mig. Ute på Mälargrynnorna känner jag mig fortfarande som en rookie och fuskar lite med jiggfiske också. Medelvikten är låg, men det

Havsöringfiske på Gotland: Besa Boys

Jag har räknat ut att kylan kommer att ge sig lagom tills vi angör Gotland. Så blir det inte. Minusgrader både dag och natt. Fisken fryser. Vi hittar dem, men de fryser. Flugfisket verkar inte fungera särskilt bra, så jag greppar spinngrejorna. Peter är på Gotland och fiskar för första gången, fiskar enbart med spinn

Havsöringfiske: Gotlandsminnen

Just nu packar jag för vårens första havsöringtur till Fårö. Det blir också Peter Johanssons första försök. Som alltid hoppas man på ett riktigt skitfiske när någon är med för första gången och att vi kan hitta hungrig fisk. I år är det fortfarande vinter, så det blir ett riktigt kallvattensfiske. 1986 satte jag för

Ett lyft för öringen i Näveån!

Under hösten 2017 lyfte Sportfiskarna i Sörmland de allra första lekmogna havsöringarna förbi första vandringshindret i Nävekvarn. Jag filmade när den allra första honan fick hjälp att ta sig upp till jungfruliga lekplatser med hjälp av Rickard, Erik och en Toyota. Åtgärden ska kickstarta fisklivet i ”Hyttströmmen” innan öringen på egen hand kan nå den

Paradiset Pjältån

På söndagmorgonen den 10 september samlades ett gäng i Skriketorpsravinen vid Åby där Pjältån rinner fram. Sträckan är en våt dröm för både leklystna havsöringar och biotopvårdare, men på vissa ställen är ån rensad på sten. Det är därför vi är här: För att lägga tillbaka sten som tidigare generationer lagt upp på land. Nedströms

Full fräs i Näveån!

Idag var det dags för elfiske i Näveån med Tobias Fränstam från Sportfiskarna tillsammans med praktikanterna Ådén och Lisjö. Den nedre sträckan som kallas Båtklubbssträckan höll sämre med öring än tidigare år. Kanske har den varit utsatt för mer predation än tidigare? En idog häger? Positivt är att nejonögonen verkar trivas. Den övre sträckan var

Midsommarmössa på!

Skymningen sänker sig. Det är det vi väntat på. Inte för att det är så mörkt, men i kväll är det mulet. Det är veckan före midsommar och lite tidigt för torrflugefiske. Åsandsländan har vi inte sett till och endast ett fåtal andra sländor. Men vattenståndet är bra. Det är kallt, men inte frost i den jämtländska

Storöring i gäddvikarna

– Gäddvikarna, säger Peter och skrattar. Havsöringfiskarna missar ofta dem, åker till sina vanliga ställen, men nu när det är kallt i vattnet och man hittar varmt vatten i dem – Oj, vilka öringar jag såg förra våren … Vi stannar till vid ett klassiskt ställe, en grynna med rejäl ström, men där händer inget,

Havsöringhumör

Ibland är det tufft att vara havsöringfiskare. Det gör fisken fantastisk och förskräcklig. Att förfölja ett silverspöke genom havet är kanske inte det mest produktiva man kan göra med sitt liv. Men det är vackert: Havet, fisken, livet.