Dagen för fiskekryssningen

Jag fiskar till fots idag och njuter av det. Det känns alltid lite mer sportsmannamässigt att använda apostlahästar och ger förstås också mer motion. Finns det några hungriga öringar här? Nej, det gör det inte! Torskar? Nej det gör det inte. Det här är en omväxlande fiskemiljö längs en udde som avgränsar en mer inomskärs miljö från mer utsatta miljöer. På ena sidan öring, på den andra abborre och gädda. Gäddan då? Jo, i skuggan av udden är de vakna. Jag noterar att det brukar vara vansinngt halt här. Jag lägger det verkligen på minnet för inte klanta mig. Jag har fisk på i första kastet och fångar strax efter en mindre gädda. När jag återutsatt den kommer ännu en upp och klipper flugan – men går lös. Och nu är jag plötsligt på väg. I rasande fart nedför den branta snorhala klippan. Jaha, hur går det nu med kamerautrustningen? Jag ska till varje pris hålla mig på fötterna tänker jag när tiden börjar gå i slow motion. Hur djupt är det? Jag tar botten i en vattenskaskad och börjar kämpa mig upp. Kameran, kameran! Yes, den klarar sig precis! Man måste ju ha lite tur i livet också! Några timmar senare sitter jag i baren på Galaxy och undrar hur det gick till. En halv-pint Guiness senare börjar jag landa. Jag glömmer misslyckad GPS-körning i huvudstaden och parkeringsproblem i Värta-hamnen. Gourmé-middag med gös och vitt vin i Den ryska restaurangen lyfter det hela så att jag nätt och jämn känner botten. Vid midnatt börjar Weeping Willows spela. Nu börjar jag flyta. Var de så här bra? Abborrskinn! Jag och Annika flyger fram över dansgolvet i ett hav av fiskefantaster och rundar Martin och Maria som är storsmilande fiskeskär i havet. Och där är Emma och Atle, storfiskare som också förvandlats till pirater denna magiska kväll. Är det inte Peter Pan som står i baren bredvid Niklaus Bauer? Ute på muggen tycker en gentleman vid pissrännan att ”jag ser så beskedlig ut!” Jag ”ser så snäääll ut!” Det måste vara ett gott tecken.

 

Lång näsa!

Lång näsa!

AKTUELLT

Paradiset Pjältån

På söndagmorgonen den 10 september samlades ett gäng i Skriketorpsravinen vid Åby där Pjältån rinner fram. Sträckan är en våt dröm för både leklystna havsöringar och biotopvårdare, men på vissa ställen är ån rensad på sten. Det är därför vi är här: För att lägga tillbaka sten som tidigare generationer lagt upp på land. Nedströms

Full fräs i Näveån!

Idag var det dags för elfiske i Näveån med Tobias Fränstam från Sportfiskarna tillsammans med praktikanterna Ådén och Lisjö. Den nedre sträckan som kallas Båtklubbssträckan höll sämre med öring än tidigare år. Kanske har den varit utsatt för mer predation än tidigare? En idog häger? Positivt är att nejonögonen verkar trivas. Den övre sträckan var

Midsommarmössa på!

Skymningen sänker sig. Det är det vi väntat på. Inte för att det är så mörkt, men i kväll är det mulet. Det är veckan före midsommar och lite tidigt för torrflugefiske. Åsandsländan har vi inte sett till och endast ett fåtal andra sländor. Men vattenståndet är bra. Det är kallt, men inte frost i den jämtländska

Storöring i gäddvikarna

– Gäddvikarna, säger Peter och skrattar. Havsöringfiskarna missar ofta dem, åker till sina vanliga ställen, men nu när det är kallt i vattnet och man hittar varmt vatten i dem – Oj, vilka öringar jag såg förra våren … Vi stannar till vid ett klassiskt ställe, en grynna med rejäl ström, men där händer inget,

Havsöringhumör

Ibland är det tufft att vara havsöringfiskare. Det gör fisken fantastisk och förskräcklig. Att förfölja ett silverspöke genom havet är kanske inte det mest produktiva man kan göra med sitt liv. Men det är vackert: Havet, fisken, livet.  

Uppvärmning i Bråviken

Idag träffade jag Mikael Mählström och Jonas Larsson vid Bråvikens kant. Som vanligt hoppas man på mer sydlig än västlig vind när man ska fiska från land. Men västlig blev det – som vanligt … Jag hade tänkt ge mig ut bland öarna i min pontonbåt, men vinden friskade i och ökade till 10-11 m/s

Bind en Jiggy Spiggy till vårens havsöring!

Jiggy Spiggy är en fluga som jag konstruerade i början av 2000-talet. Det är en av de flugor som överlevt och fortfarande finns kvar i havsöringasken. Det är en fluga som jiggar – dyker och stiger snabbt, men är ingen jiggfluga, d.v.s. rider ju inte med kroken upp. Den passar allra bäst under havsöringens högsäsong