Bananer och gurka i båten

Jag är sen. Vi ska träffas kl. 16:00 och jag känner mig som vanligt helt förvirrad när jag ska packa. Hjärnan liksom stänger av. Jag står och stirrar på röran i lillstugan; flugbindningsgrejor, fluglinor spön och målarpenslar om vartannat. Jag rusar in i köket. Jag har inte packat matsäck och klockan är tio i fyra. Tittar på bananerna. Förbjudet vid båtfiske – en otursfrukt. Skit samma, en liten banan kan väl inte skada? En stund senare är Peter och jag på väg ut i skärgårn’. Det blåser värre än vi trott och det är som vanligt krabb sjö i västanvinden. Jag sitter och studsar på förtoften i Peters lilla båt. Drar på mig vadarna.

– Nu känner jag igen dig, säger Peter.

Peter Johansson med nytt PB.

Peter Johansson med nytt PB.

Jag har tre flugspön vid min sida. Dumt nog ligger de framåt i motvinden. Men det går ju bra när jag håller i dem. Nu minns jag inte exakt vad som händer, men jag har lättat på rumpan och när jag är på väg att sätta mig igen kommer en hård stöt från båten. Jag sätter mig hårt och hör ett skarpt otäckt ljud. Spön som går tvärt av. Jag har satt mig rakt på spöna mot kanten på toften. De tre spöna har blåst in under mig i samma stund som jag för ett ögonblick släppt taget om dem. Ett Loomis GLX CrossCurrent, ett Scierra PikeFly. Mitt 8-fots Jensen är det enda som klarar sig. Favoritspön. Spön med många minnen i sig. Men nu har det hänt.

Vi ankrar vid en flad med många djuphålor. En båt går på en sandbank ute på fjärden. Några mindre gäddor kommer upp, både på fluga och spinn. Peters kustvobbler, Spöket, är mycket ärrad. Nu far den ut mot djupkanten. Tvärstopp. Det rör sig segt och tungt därute. Min telefon ringer. Det är Christina från Fiskeområde Kustlinjen. Hon vill prata illustrationer.

– Peter har en stor gädda på här, säger jag.

– Oj,oj,oj, säger Christina när hon hör plasket intill båtsidan, vi får höras senare.

Fisken sitter inte bra, men jag får den i håven. När vi ska lyfta går det solskadade garnet sönder, den är tung. Huvudet är på väg ut. Peter lyckas koppla ett gälgrepp och lyfter. Nu blir det fart på fisken och jag, bananmannen, är övertygad om att den aldrig kommer att bli mätt. Men fisken kommer i båten. Jag mäter fisken mot det avbrutna Loomis-spöet– 104 cm. Fisken är fet av strömming. Det blir inte riktigt klart hur det är med bananer i båten: Personbästa mot två avbruta favoritspön – hur värderar man det? Och hade killen på sandbanken också bananer i båten?

0 kommentarer

AKTUELLT

Midsommarmössa på!

Skymningen sänker sig. Det är det vi väntat på. Inte för att det är så mörkt, men i kväll är det mulet. Det är veckan före midsommar och lite tidigt för torrflugefiske. Åsandsländan har vi inte sett till och endast ett fåtal andra sländor. Men vattenståndet är bra. Det är kallt, men inte frost i den jämtländska

Storöring i gäddvikarna

– Gäddvikarna, säger Peter och skrattar. Havsöringfiskarna missar ofta dem, åker till sina vanliga ställen, men nu när det är kallt i vattnet och man hittar varmt vatten i dem – Oj, vilka öringar jag såg förra våren … Vi stannar till vid ett klassiskt ställe, en grynna med rejäl ström, men där händer inget,

Havsöringhumör

Ibland är det tufft att vara havsöringfiskare. Det gör fisken fantastisk och förskräcklig. Att förfölja ett silverspöke genom havet är kanske inte det mest produktiva man kan göra med sitt liv. Men det är vackert: Havet, fisken, livet.  

Uppvärmning i Bråviken

Idag träffade jag Mikael Mählström och Jonas Larsson vid Bråvikens kant. Som vanligt hoppas man på mer sydlig än västlig vind när man ska fiska från land. Men västlig blev det – som vanligt … Jag hade tänkt ge mig ut bland öarna i min pontonbåt, men vinden friskade i och ökade till 10-11 m/s

Bind en Jiggy Spiggy till vårens havsöring!

Jiggy Spiggy är en fluga som jag konstruerade i början av 2000-talet. Det är en av de flugor som överlevt och fortfarande finns kvar i havsöringasken. Det är en fluga som jiggar – dyker och stiger snabbt, men är ingen jiggfluga, d.v.s. rider ju inte med kroken upp. Den passar allra bäst under havsöringens högsäsong

Plastic Fantastic

Det är redan för sent. Den är överallt. Men låt oss sluta nu och samla in skiten. I dag var jag väl inte på topp. Glömde det viktigaste av allt hemma: Linkorgen. Och bilnycklarna, var är dom? Och fisken? Men Johan var på G. En ren D-vitaminkick i november. När solen gick ned högg det